Körhelg och annat pyssel
"Dagispysslet" var att måla urblåsta ägg som ska upp i vårt lilla påskris på bordet.
Jag har droppat nagellack i olika färger i en burk med vatten. Rört runt lite på ytan för att skapa mönster. Sedan har jag doppat ner ägget i burken med vatten och fångat upp hinnan med färg.
... men så är det sorgen. Sorgen som jag inte vill benämna med namn än, för att jag vet för lite, men som får mina ben undanskyfflade. Det känns som att hela jag rasar. Hela min tillvaro. Min framtid. Mitt nu. Jag vet ju att det inte är så men det går liksom inte att ta in. Det känns så galet motigt och tårarna kommer som i stötar. Imorse vaknade jag vid 4 och grät till kl 05.30. Sen somnade jag om. För en stund sedan kom ännu en gråtattack. I de stunderna är allt jag vill att lägga mig ner och aldrig mer gå upp. Jag förstår inte varför jag ska fortsätta kriga, varför jag fortsätter att kämpa och fortsätter med rutiner och annat för att fylla dagarna med någon så när meningsfullhet. Sorgen sköljer över mig. Jag gråter en stund och låter kroppen bli alldeles tung. Sen får jag ett ryck och gör något annat. Det är tur att jag är lättdistraherad och kan tänka att jag iaf ska fortsätta kämpa en stund i taget. Och som jag skrev inledningsvis vet jag fortfarande för lite för att helt kunna ge upp.
Time for kvällsmellis och tv.
Kram Johanna
skriven
Hejsan, kom in på din andra blogg av misstag och nu är jag här. Du och jag verkar lika på lite olika sätt, men en sak jag verkar se i dig som jag med har att våra motgångar och vårat mående gör oss till fina människor på vårt sätt, och mot andra människor. Jag har haft dåligt mående under en längre tid och det blev inte bättre att jag drogade på det..
Var stark syster ❤
Fridens