Vägen är målet

Det här med ledarskap är verkligen personligt. Jag tycker att sådant är intressant. Vad gör att jag blir taggad av vissa och inte av andra? Jag märkte på passet att det var flera som verkligen kunde ge gärnet, medans jag satt och muttrade... jag kan tänka mig att många kanske inte gillar de ledare jag tycker är bra. På samma sätt finns det förmodligen många som inte gillar mitt sätt att leda. Jag gillar generellt lätt musik, gärna trallvänlig och lite småtöntig så som schlager. Jag gillar tydlighet utan att dumförklara. Jag gillar utstrålning/involvering och glädje. Dessa komponenter gör att jag går igång och kan lägga på det där lilla extra. Hur tycker du att en bra ledare ska vara?

Efter dagens spinningpass cyklade jag till min psykolog. Det var ett bra prat. Vi hann med väldigt mycket (satt dock i 2h) och flera saker kunde vi båda hålla med om var bra för utredningen. Just nu känns allt väldigt oklart både vad gäller ätstörningsbehandlingen och det jag gör med min psykolog, så jag försöker deala med ovissheten. Inte min starka sida! Dock hoppas jag att jag får mer tydlighet på tisdag då jag och mitt boendestöd träffar min ätstörningsbehandlare. 

Igår när jag träffade min ätstörningsbehandlare trodde jag att jag skulle bryta ihop totalt. Att jobba mot ätstörningen är så galet jobbigt och jag är så himla känslig kring det. Men min behandlare sa att jag gör ett fantastiskt arbete och att jag kämpar på riktigt bra. Det är ju alltid roligt att höra, även nu när jag varit i bakslag och håller på att kämpar mig tillbaka. 

Mina dagar har varit hysteriskt stressade så den här helgen ska jag fokusera på återhämtning. Tillåta mig att bara vara, läsa, titta på serier och virka. Sova så mycket jag kan och mysa med tända ljus.