Att göra saft av citroner

Jag skulle vilja skriva något bra, insiktsfullt och lärande. Men vet ni, så negativ som jag känner mig idag är olikt mig. Jag är sjuk och har dessutom en hjärna som är så utmattad att jag inte kan läsa ens en enkel text och förstå vad som står. Rätt konstigt att bara läsa olika ord på rader utan som helst innebörd. Fast jag orkar inte ens hålla mig till en och samma rad när jag läser just nu. 

Så idag blir det inget klokt inlägg. Idag blir det en naken text utan något egentligt budskap. 

Det är mycket som rör sig i mitt huvud just nu och jag känner mig ledsen över att jag inte når fram till min ätstörningsbehandlare. Jag vet inte längre hur jag ska uttrycka mig för att hon ska svara an på mina tankar, funderingar och känslor. Jag känner mig också ledsen över att jag beter mig ojuste mot mitt boendestöd. Hon ställer upp jättemycket för mig men jag ger henne skit tillbaka. Det känns inte rättvist. Jag ska prata med henne om det imorgon och be henne om ursäkt. Det är också mycket som hänger i luften och som jag inte styr över. Sådant gör mig alltid orolig. Jag upplever det som kontrollförlust och blir därför väldigt frustrerad när mina kontakter inte går att få tag i. Min psykolog är sjuk sedan drygt en vecka tillbaka och min kurator tycks ha fullt upp. Det är även mycket annat som jag har framför mig och som skapar ångest och dåligt mående. Nästa vecka ska jag tex till en gynekolog för att prata PMS och PMDS. Ska också försöka prata med henne om min misstanke kring endometrios. Att jag dessutom är sjuk och inte har så mycket ork gör mig än mer sårbar och det redan jobbiga blir oöverstigligt. Jag går till råga på allt in i PMS om några dagar. Jag har mått betydligt bättre om jag säger så... 

Så idag har jag träffat min ätstörningsbehandlare, fikat med boendestödet som alltid är med på träffarna med äs-behandlaren, suttit på VC och väntat i 90 min för att få veta att det var onödigt att ta prov för streptokoker och istället fick uppmaningen att vila, vila rösten och återkomma om inte halsen gett med sig om två veckor (har redan haft ont i en vecka), jag har rensat min andra mail och slängt 375 mail, sett på the OC, pärlat armband, gått och handlat, tagit hand om tvätt och nu ska jag strax se Antikrundan från Järvsö där mina farbröder förhoppningsvis är med. Jag känner mig helt färdig så imorgon ska jag bara vara och fortsätta göra det bästa av situationen. En stund i taget. Ett andetag. Många gånger räcker det långt.

Kram Johanna


Kommentera här: