Vägen är målet - Julkalender

När jag var liten hade jag många olika julkalendrar. Det var glittriga kalendrar med små söta lyckor som gömde ännu sötare små bilder. Bamsejulkalender. Sakkalender. Presentkalender. Chokladkalender. Kalendrar med fina bilder. Lottkalender. Tv- och radiokalender. Och ibland även egenritade kalendrar jag gav till mamma och pappa. Jag ägnade en lång tid på morgonen med att öppna alla kalendrar och titta vad som gömdes där bakom luckorna. Det var något fint och magiskt med det hela.

De senaste åren har jag på sin höjd haft en chokladkalender jag fått av mamma. Dock har jag alltid tittat på tvens julkalender och så även i år. Tusen år till julafton är inte som Mysteriet på Greveholm, Hjältarnas jul, Pelle Svanslös eller någon av de andra julkalendrarna som var populära när jag var liten, men jag gillar den. Det är intressant och lärorikt. Det är rätt kasst skådespeleri av de vuxna men jag tänker att det kanske ska vara så. Att det är en del av det här med att de testar att leva som då. Lite som när en går på en guidad tur på ett historiskt museum. Jag kommer iallafall att titta vidare. Vad tycker du om årets julkalender?

I år har jag hittat en kalender som passar mig som handen i handsken. En tekalender.

(Ursäkta den korniga kvaliteten på bilderna.)

Förpackningen innehåller 24 olika tesorter.

Varje dag har en liten "tanke" så som god magkänsla eller viljestyrka.

Hur fin är den inte? Jag gillar den och njuter varje dag av min julkalenderstekopp.