Vägen är målet

Imorse vaknade jag strax efter att adventsljusstaken i fönstret tändes. 06.30. Jag låg kvar i sängen och tittade på första avsnittet av årets julkalender Tusen år till julafton. Jag tror att den kan bli bra. Intressant och lärorik om inte annat. 

Jag gjorde frukost som jag tog med mig in till sängen och såg de två sista avsnitten av Bron säsong 3. Som den slutade! Jag har gått runt och tänkt på Saga Norén hela dagen. Jag hoppas att det kommer en fjärde säsong. 

Innan lunch tog jag cykeln till en cykelverkstad här i närheten som min psykolog tipsade om för att få sadeln åtskruvad. 5 minuter senare hade jag fått mig ett gott skratt och en ny sadel. 

Jag har pysslat lite i mitt rum och som vanligt kl 15 kom boendestöd Kom vidare. Vi pratade i nästan två (!) timmar och sen tog vi hand om en hög med papper. Skönt! 

Brorsan och hans kompis lagade middag och jag fortsatte pyssla i mitt rum. 

Nu är jag jättetrött. Min förkylning gör sig verkligen påmind. Har ont i kroppen, fryser och svettas, har en konstig smak i munnen, känner smaker lite halvkasst, är grötig i huvudet och känner mig matt. Resten av kvällen spenderas på sängen framför en film. 

Imorgon fm ska jag träffa min ätstörningsterapeut. Det ska bli skönt då det är jättejobbigt med alla tankar kring maten och kroppen nu när jag äter enligt matschemat jag fick förra veckan. Sedan ska jag fortsätta kurera mig innan kören. 

Vi hörs imorgon!