Vägen är målet

I lördags frågade jag er om träning. Rörelse kan man kan säga. För vad är träning? Det var roligt att läsa era tankar, så fortsätt dela med er. 

 

Jag ska spåna vidare lite på det här med hälsa. Vad är hälsa? Jag tror att de flesta har egna tankar kring vad hälsa är, en del har anammat någon annans filosofi, en del "bara kör", en del söker och andra kanske får utslag bara av ordet hälsa. Jag tänker många gånger att hälsa är det som fungerar för din kropp och knopp för det du vill ha den till. Alla har inte som mål att springa ett maraton som gör att träningen ser ut på ett visst sätt, alla har inte inflammationer i kroppen som gör att maten ska innehålla vissa saker etc. Om det passar dig och din kropp att utesluta kolhydrater, gör det. Om det passar dig och din kropp att äta godis varje dag, gör det. Om det passar dig och din kropp att äta 6 mål om dagen, eller 3 mål om dagen, gör det. Vad andra gör är inte så noga, inte alls faktiskt, så försök lyssna till din kropp, dina önskemål och behov och agera därefter. Hitta din hälsa.

 

Jag har en ätstörning. Jag har genom åren tittat väldigt mycket på vad andra äter, hur de äter, hur de ser ut, hur de rör på sig och liknande. Jag har jämfört. Jämfört jämfört jämfört. Någonstans trodde jag att jag skulle hitta lösningen. Lösningen på det ultimata ätandet och tränandet. Jag har inte hittat det än idag. Finns det en sådan lösning? Finns det något som är det rätta? Jag tror inte att det. Jag tror inte att det finns en enda sanning, ett enda rätt. Jag tror att det finns flera. 

 

Jag följer några bloggar. Ganska många faktiskt... Men det är få av dem jag läser varje dag. Dock är det två bloggar, två tjejer som skriver, som jag försöker läsa varje dag. Jag befinner mig fortfarande i stadiet av att söka min hälsa, även om jag mer och mer börjar hitta mitt fungerande sätt som passar min kropp och mina önskemål och behov. Dessa två bloggar skriver om hälsa på ett inspirerande sätt, de förespråkar min filosofi kring hälsa - att det finns fler än en sanning. De har själva lidit av ätstörningar och jag har många gånger nytta av deras tänk när jag jobbar med min egen ätstörning. Här och här kan du klicka in och läsa Izzys (hon skriver på engelska men bor i Sverige) och Fannys texter.

 

I lördags träffade jag en mycket bra och nära vän. Hon har några gånger fått kommentarer för vad hon äter. Det gör mig ledsen. På riktigt blir jag upprörd och ledsen. Många idag tar sig friheten att tro sig veta vad som är det rätta. Att ge förslag och tips är helt ok så länge personen ber om det. Att förespråka det man själv upplever fungerar är helt ok så länge man förstår att personen i fråga är vilsen. Men att från ingenstans hoppa på någon med elaka kommentarer är inte ok. Du har ingen aning om varför någon annan äter det den gör. Vem är du att döma och bedöma det? Någon kanske äter på McDonalds (ett ex som många kan ha åsikter om) för att den utmanar sig själv att kunna äta utan att få ångest, någon kanske äter på McDonalds för att det är det godaste den vet, någon kanske äter på McDonalds för att det är i linje med vad den personen rycker är ok. Vem vet vad en annan person har ätit resterande under dagen? Ibland kanske man tänker - ska den äta så där mycket/lite och faktiskt kommenterar det? Du vet faktiskt inte om personen inte ätit någonting annat, om personen är hungrig, mätt, försöker gå upp/ned i vikt, har tränat, har ätit massor etc. Så vem är du att kommentera det? Misstänker man en ätstörning, bry dig men gör det på ett sjysst sätt. 

 

Vi får heller inte glömma att hälsa handlar om så mycket mer än om mat och rörelse. För mig handlar hälsa även om balans. Att kunna reducera farlig stress, att känna ett inre lugn, känna självkänsla, njuta, ta hand om känslorna, vara snäll mot mig själv, bejaka mina livsvärderingar och mål mm.